FRÄCKISVALS
En gång när
jag var i Mora,
då mötte jag stans största flicka.
En flicka för kärlek och solsken och sång,
för kärlek och solsken och sång, pling plong.
Hon sade att hon
hette Ulla,
och att hon med mig ville prata.
Vi prata' för kärlek och solsken och sång,
för kärlek och solsken och sång, pling plong.
Jag sade att jag
var från Smögen,
och kallades allmänt för Karlsson.
En Karlsson för kärlek och solsken och sång,
för kärlek och solsken och sång, pling plong.
Då bjöd
hon på kaffe och tårta,
och vi blev så helsickes mätta.
Så mätta för kärlek och solsken och sång,
för kärlek och solsken och sång, pling plong.
Då råkade
jag ha ner duken,
och hon tog ett krafttag i kragen.
En krage för kärlek och solsken och sång,
för kärlek och solsken och sång, pling plong.
Sen klädde
hon av sig till mitten,
och jag börja' fumla med klockan.
En klocka för kärlek och solsken och sång,
för kärlek och solsken och sång, pling plong.
Sedan när jag
hemåt lunka,
Jag stanna' i porten och rökte.
Jag rökte för kärlek och solsken och sång,
för kärlek och solsken och sång, pling plong.
Tradada raj dada
dada raj dada dada rajda,
för kärlek
och solsken och sång, pling plong.
|